CampeonstreorVT08

Studentsången
Sjungom studentens lyckliga dag,
låtom oss fröjdas i ungdomens vår!
Än klappar hjärtat med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.
Inga stormar än
i våra sinnen bo,
hoppet är vår vän,
vi dess löften tro,
när vi knyta förbund i den lund,
där de härliga lagrarna gro,
där de härliga lagrarna gro!

HURRA!

Skriv en debattartikel eller ett reportage

Du ska skriva en längre journalistisk text. För att förbereda dig så kan det vara bra att läsa flera olika debattartiklar. Helst inga insändare, hellre av typen ledarsidor/kultursidor - t.ex. DN-debatt alt. Svenska Dagbladets Opinion/Brännpunkt. De har lite längre och mer fördjupade debattartiklar. Ska du skriva reportage så är det såklart reportage du ska läsa. Detta är svårare att hitta i dagspress - de bästa finns ofta i månadsmagasin och i resetidningar.

Både layout och text kommer att bedömas. Viktigast är dock innehållet. Antal sidor är svårare att uttala sig om. Det ska vara en lite längre och fördjupande text - oavsett om du debatterar eller rapporterar - så minst två A4 bör du utnyttja.

Deadline v 16

1.) Diskutera följande stilkarakteriserande motsatspar. Vilken stil passar bäst till journalistiskt skrivande? Är det någon skillnad när det gäller debattartikel/reportage? Hur ser denna "stil" ut rent språkligt?

subjektiv    «    objektiv

personlig    «    opersonlig

lätt    «   svår

talspråklig   «  skriftspråklig

engagerad    «    neutral

emotiv   «    saklig

2.) Layoutens betydelse

Rubrik - ska vara genomtänkt och locka till läsning

Ingress - sammanfattar ofta det viktigaste och ska också locka till vidare läsning

Brödtext - korrekt styckeindelning: indrag eller blankrad. Undantag: vid replik. Spalter (inte alltför smala). Gärna rak högermarginal men då måste ni avstava ord. Ofta 10 punkters typsnitt (klassiskt) och enkelt radavstånd.

Mellanrubriker - om du har en tydlig styckeindelning kan det kanske vara på sin plats med mellanrubriker (ej ett krav)

Bild - och en tillhörande bildtext. Ska finnas med om du skriver reportage. Valfritt om du skriver debattartikel. Du behöver dock inte ta bilden själv (Det är tillåtet att "låna" bild från t.ex. Mr Google)

Byline - din "signatur". Ditt namn och ev. en bild.

Läs gärna igenom Aftonbladets skrivarskola "Lär dig skriva journalistiskt" http://mediecenter.aftonbladet.se/skola

3.) Språkriktighet. Vad har detta för betydelse? Vad ska man tänka på?

De bästa länkarna:

http://www.tt.se/ttsprak/

http://www.sprakradet.se/

4.) Målgrupp/mottagare: vem ska läsa? Hur gör man för att anpassa texten till läsaren?

Debattartikel = en argumenterande text

► Ska innehålla tes (allmän? preciserad?) och argument.

► Det vanligaste är att tesen kommer redan i rubriken. Det finns dock inget som hindrar att din tes kommer sist.

► Skilj på sakliga påståenden och värdeomdömen (sakliga argument - känslomässiga argument).

► Glöm inte att se till att få balans mellan de tre musketörerna. Använd ethos, logos och pathos.

► Se vidare Språket A + B ("att göra en argumentationsanalys"). För stilgrepp och debattknep se ettornas blogg: http://campeon.blogg.se/ (anv/lösen: kom/kom).

Reportage

Från latinets reportare - "bära tillbaka". Kännetecknas av...

...att reportern finns eller har varit på plats (många reportage är skrivna i presens: "dimman ligger tät och regnet öser ner...").

...närvaro och känsla (reportern måste våga stiga in i texten, vara med, tycka och tänka, se och höra, lukta och beröra, mina känslor och åsikter).

...en personlig röst - ett reportage är ofta personligt.

...att vi lär känna människor, miljöer och fakta.

Läs mer om reportage på denna sida:

http://www.pluggad.net/Skrivarskolan

Kurs 7 och 8 handlar om att intervjua/ skriva reportage.

Gör en intervju

Du ska intervjua en person. Gärna med anknytning till framtiden/ studier/ arbete/. Kan ingå i någon av de andra uppgifterna (t.ex. reportage, radioprogram, fördjupning - eller varför inte PA?). Det är inte tillåtet att göra det alltför lätt för sig. Du får t.ex. inte intervjua någon inom din egen familj.

Tips inför intervju

Förbered dig noga: läs på om ämnet/personen och skriv ned frågor

Använd en neutral attityd

Lyssna

Ställ öppna frågor

Ställ inga ledande frågor, inte heller "dubbelfrågor"

Ställ följdfrågor

Använd gärna bandspelare (eller anteckna noga)

Skriv utkast omgående

Ni som lämnar in skriftligt: vecka 14 (om det inte tillhör en uppgift med senare inlämningsdatum)

TAL - redovisningar 3 alfa

TAL - redovisningar 3 omega

"Vi har samlats för att hedra de som mist livet och de som saknas efter katastrofen i Sydostasien. Vi tänker på alla de nära och kära, som för bara några dagar sedan var en självklar del av vår familj, kamratkrets, skolklass eller syskonskara, men som inte längre finns mitt ibland oss. Vi har samlats här idag för att stödja och försöka hjälpa varandra i denna svåra tid.

Vad kan vi säga varandra och vad kan jag säga, som kan vara Er andra till hjälp? Det känns som om orden tagit slut, eller som om de aldrig funnits, de ord som skulle kunna formulera vår sorg, saknad, vanmakt och vrede. Tystnad känns som det enda rätta språket inför allt detta obegripliga, övermäktiga och oförklarliga.

Hellre än att hålla tal, skulle jag egentligen, på ett mera påtagligt sätt, vilja försöka ge värme och ny trygghet åt alla som drabbats. Jag skulle vilja finnas till för var och en som vill berätta om sina hemska upplevelser från det paradis som plötsligt förvandlades till ett helvete.

Men det är med ord jag kan förmedla till Er alla som drabbats, vår vilja att finnas hos Er nu - nu när chocken ännu är förlamande.

Jag önskar att jag på detta sätt kan inge hopp att en dag smärtan ska komma att lindras och ljus skönjas över den väg framåt, som nu ligger i mörker.

Med ord får vi försöka nå fram till varandra.

Nu börjar en ny termin i landets skolor, efter ett jullov som inte blev som vi önskat. I många skolor kommer bänkar att stå tomma. De kommer aldrig mer att användas av de barn och ungdomar, som för bara några dagar sedan satt där med levande tankar om nuet, framtiden och livet. Vi får aldrig veta vad de skulle kunnat göra av sina liv. Vi kommer heller aldrig att kunna tacka dem för den vänskap, glädje och livfullhet de spred omkring sig.

Hur ska vi kunna bära den saknaden? Hur ska Du som sitter i bänken bredvid och Ni föräldrar, syskon, anhöriga, lärare och ledare orka hantera förlusten?

Jag önskar jag hade ett bra svar. Tänk om jag, som kungen i sagorna, kunde ställa allt till rätta och sluta berättelsen med "att sedan levde de lyckliga i alla sina dagar". Men jag är, precis som Ni, bara en sörjande, sökande medmänniska.

Låt oss alla hjälpas åt. Vi vuxna vill lyssna på Er, som är barn och unga, på era berättelser om vad ni upplevt och känner. Visa oss era teckningar, era tårar, sorg och vrede.  Vi vuxna finns här för att skydda och hjälpa Er.

Men Ni kan också hjälpa oss vuxna. Ni gör det genom att finnas hos oss. Inför det obegripliga är vi vuxna också som barn, som inte har svar på varför sådant händer, som vi inte vill ska hända.

Många barn har förlorat en eller båda sina föräldrar. Jag tror jag vet vad det vill säga. Jag har själv varit ett sådant barn. Min pappa omkom i en flygolycka när jag var mycket liten. Så jag vet vad det betyder att växa upp utan en pappa. Jämfört med många andra barn hade jag det säkert bra, men för ett barn är en förlorad förälder alltid oersättlig. Jag vet något om den saknaden.

Jag vill därför be Er, alla vuxna i dessa barns närhet att vara lyhörda för vad de säger och signalerar. För att ge dem de svar de ber om, försiktigt och varligt. Ovisshet kan ibland skapa mera ångest än vetskap.

Jag, liksom många andra män i min generation, är ovan att visa känslor. Men jag vill säga till alla som känner så:

Våga visa svaghet, värme och känslor. Låt oss våga hjälpa. Vi är alla bara människor, utan säkra svar på frågor om varför livet, som kan vara så roligt och lustfyllt, plötsligt visar sig vara grymt och obegripligt.

Men att bara vara människa är ändå mycket stort. Vi kan vara varandra till tröst och stöd i livets svåraste skeden. I sorgen då hopplösheten tycks ha ett fast grepp om varje minut. Låt oss då lägga våra masker åt sidan och våga vara medmänniskor.

Klarar vi det, kan ur det hemska, som har hänt, växa en ny tilltro, ett nytt hopp, en ny gemenskap och en ny tillförsikt om framtiden."

Tal vid ceremoni den 10 januari 2005 i Stockholms stadshus över avlidna och saknade i katastrofen i Sydostasien.

KÄLLA: http://www.royalcourt.se/

ett underhållande tal: ett festtal, välkomsttal, avslutningstal, pepptal, bröllopstal, hyllningstal, begravningstal eller tacktal. Är någon intresserad av ett standup-framträdande så är det också tillåtet.

Det är svårt att ge allmänna råd eftersom detta naturligtvis handlar om vilken typ av tal det är och vilken publik ni ska tala inför (det är alltid viktigt att publikanpassa!). Vi har tittat på en mängd tal, och några hållpunkter finns ändå:

* Försök att hålla dig till 3 minuter (varken längre eller kortare)
* Anpassa, och variera gärna, röst och tempo.
* Använd lämpliga stilgrepp (kontrast, upprepning, stegring, bildspråk, retoriska frågor, tretalet, tilltal, tomrum etc. etc.) och var noga med språkutformning.
* Bjud på dig själv, skapa sympati för dig, "ödmjuka dig" (Linda Thells formulering), var självironisk - då lyssnar din publik på dig, och de tycker om dig.
* Ta hjälp av "de tre musketörerna": ethos, logos och pathos. Logos (logik) - kanske inte så användbart. Ethos (skapa förtroende) - se punkten ovan. Pathos (framkalla känslor) - Ja! Hur mycket som helst - och gärna med kontrastverkan. (Full patte...?)

Alla framför sina tal på lektionstid i vecka 6 och 7.


Se Al Pacinos fantastiska tal i Any Given Sunday:




eller se Martin Luther Kings berömda tal "I have a dream" (IRL):


Kommentera gärna detta inlägg... (t.ex. de som inte fick tummarna loss att kommentera NBK...)

Alla grupper ska förbereda en 20 minuter lång redovisning. Uppgiften är att fördjupa sig inom ämnesområdet och berätta om detta på ett intresseväckande sätt. Ta gärna fram aktuella exempel och glöm inte att anknyta till häftet.

Fördjupningsområdena är följande:

STEREOTYPA ROLLER I MEDIA

DATORSPEL

Så här definierar Nationalencyklopedien:

massmedium subst. massmediet, massmedier el. massmedia
ORDLED: mass--medi-et

·(mest plur.) kanal för information till ett stort antal människor särsk. som övergripande beteckning för radio, TV och press

massmedier (eng. mass medium, av mass '(folk)massa' och medium 'förmedlingslänk', 'uttrycksmedel'), tekniska medier och medieorganisationer som förmedlar information eller underhållning till en stor publik, vilken i stort sett samtidigt nås av massmedieinnehållet. Utmärkande för massmedier är att de utgör en del av en offentlig masskommunikationsprocess. Redan i äldre tid fanns det medier som fyllde en motsvarande funktion, t.ex. flygblad. Framväxten av moderna massmedier har nära anknytning till utvecklingen av det moderna industrisamhället, ofta kallat "massamhället", under 1800-talet. Särskilt urbaniseringen skapade förutsättningar för masspridda medier, som möjliggjorde för människor att hålla sig orienterade om skeendet och som samtidigt kunde erbjuda avkoppling. Numera betraktas dagspress, veckopress, tidskrifter, radio, TV, satellit- och kabelsystem som massmedier. Även böcker, videogram och fonogram brukar räknas dit. Däremot är det mera omtvistat i vad mån telefon, telefax och videotex är massmedier, eftersom dessa mera har karaktären av privata medier för begränsade grupper av människor än av offentligt tillgängliga medier. Den medieteknologiska utvecklingen har dock gjort det svårt att upprätthålla en klar gräns mellan massmedier och andra medier. Massmedier kan sägas ha två grundläggande funktioner: information och underhållning. I fråga om information har efter hand nyhetsförmedling kommit att dominera. Samtidigt har gränsen mellan information och underhållning blivit mindre tydlig.

masskommunikation, medierad kommunikation, kommunikationsprocess där förmedlingen sker genom ett massmedium. Fyra egenskaper anses skilja masskommunikation från annan kommunikation. Den är indirekt: den måste alltid gå genom ett tekniskt eller organisatoriskt medium, dvs. sändaren är skild från mottagaren i tid och/eller rum. Den är även enkelriktad: någon feedback i sändningsögonblicket är inte möjlig. För det tredje är den "opersonlig" eller offentlig: sändaren vet inte alltid vem eller vilka som tar emot meddelandet, och kommunikationen är inte heller riktad till en enskild person utan till en grupp. För det fjärde är den samtidig: sändaren når en stor mängd människor vid ungefär samma tidpunkt.

Efter snack om roller och rollfördelning pratade vi om att gruppen förändras över tid. Lacouisiere (1980) m fl sätter in grupprocesserna i fem faser: orienteringsfasen, konfliktfasen, närmandefasen, samarbetsfasen och separationsfasen. En närmare beskrivning av detta hittar du på Students. ("Grupputveckling")

När vi sedan är igång med grupparbetet vill jag att ni i varje grupp har tillgång till dessa papper. Ni kommer att få diskussionsuppgifter med bl.a. olika roller och faser som utgångspunkt.