"Högtidstalare är folk som talar medan andra sover." (Jerry Lewis)
ett underhållande tal: ett festtal, välkomsttal, avslutningstal, pepptal, bröllopstal, hyllningstal, begravningstal eller tacktal. Är någon intresserad av ett standup-framträdande så är det också tillåtet.
Det är svårt att ge allmänna råd eftersom detta naturligtvis handlar om vilken typ av tal det är och vilken publik ni ska tala inför (det är alltid viktigt att publikanpassa!). Vi har tittat på en mängd tal, och några hållpunkter finns ändå:
* Försök att hålla dig till 3 minuter (varken längre eller kortare)
* Anpassa, och variera gärna, röst och tempo.
* Använd lämpliga stilgrepp (kontrast, upprepning, stegring, bildspråk, retoriska frågor, tretalet, tilltal, tomrum etc. etc.) och var noga med språkutformning.
* Bjud på dig själv, skapa sympati för dig, "ödmjuka dig" (Linda Thells formulering), var självironisk - då lyssnar din publik på dig, och de tycker om dig.
* Ta hjälp av "de tre musketörerna": ethos, logos och pathos. Logos (logik) - kanske inte så användbart. Ethos (skapa förtroende) - se punkten ovan. Pathos (framkalla känslor) - Ja! Hur mycket som helst - och gärna med kontrastverkan. (Full patte...?)
Alla framför sina tal på lektionstid i vecka 6 och 7.
Se Al Pacinos fantastiska tal i Any Given Sunday:
eller se Martin Luther Kings berömda tal "I have a dream" (IRL):
Kommentera gärna detta inlägg... (t.ex. de som inte fick tummarna loss att kommentera NBK...)
Susanna! Talen du lagt fram är underbara och därför sitter jag här och frågar mig varför ens försöka skriva ett bra tal när det redan finns så många otroligt bra, som dessa två.
Jag hade tyckt att det vore mycket roligt om man körde ett sådant tema, att man ska välja ett känt tal och framföra detta, eller en del ur det. Då fokuserar man inte på att skriva ett innehåll utan bara på att göra ett riktigt bra framträdande.
Puss och kram på dig!
Ih :) Detta ska bli spännande, ser fram emot det och håller tummarna för att någon kör en liten (lyckad) stand-up-show :D Det som är så fantastiskt med tal är att man verkligen sätter allt på spel, oftast är det så att det antingen blir fett misslyckat (tänk Hugh Grant-talet när ingen skrattar) eller en succée! Det som blir utmaningen tycks vara att leva sig in i rollen ordentligt, precis som det var lättare att hålla inför klassen än inför en kamera, så är det lättare att hålla inför en massa folk på en fest än inför klassen på lektionstid. Gött gött hur som helst, tack och hej!
Isabelle! Om du vill kan du välja det som fördjupning. Det finns en bok som presenterar berömda tal och analyserar dem. Jag tror den heter "Tal i tiden" (eller?). Ett annan bok som tar upp det här med berömda tal är "Retorik eller konsten att övertyga". Du kan också få in det i uppgift 3. Gör en stilanalys på ett berömt tal... Men vi kan prata mer om det nästa vecka.
S
Martin Luther King tillhör verkligen en av de stora favoriterna som verkligen får håren att resa sig på ryggen. Han är väldigt duktig på att prata högt och tydligt och att, framför allt, använda många metaforer och liknelser för att få vanliga (kanske ofta fattiga och outbildade) svarta människor att förstå hans budskap ("I refuse to believe that the bank of freedom..."). Han använder sig även flera gånger av både exempel och upprepningar ("the state oh missisipi", "I have a dream, I have a dream, I have a dream" och "Let freedom rain, Let freedom rain, Let freedom rain"). Något annat som är intressant när han säger "I have a dream... a dream that is deeply rooted in the american dream". När han nämner "the american dream" så talar han inte endast till svarta människor utan även till hela amerikanske folket. Martin Luther blir alltså ingen KÄMPE FÖR DE SVARTA utan istället en KÄMPE FÖR RÄTTVISA I LANDET. Detta gör att han i sin tur når ut till en betydligt större målgrupp (som det även går att se så är det ju en HEL DEL människor som lyssnar till hans tal på Lincon Memorial). Även platsen han valt att tala på, Lincon Memorial är oerhört symbolisk. När nordstaterna hade vunnit amerikanske inbördeskriget under president Lincon avskaffades slaveriet och gav mer frihet åt svarta. Därför är det ett otroligt symboliskt budskap bakom valet av plats att tala. Och sedan talar han om Gud. Gud som för många amerikaner betyder mycket och en "person" man aldrig vill svika. Man enar ofta folk mycket lättare under gemensamma värderingar (t.ex. att det finns väldigt många troende kristna i USA).
Summan av kardemumman är väl att jag verkligen tycker om det här talet. Och Paccinos tal i "Any given sunday" är inte alls speciellt bra. Det blir bara bra pga filmmusiken. Men det är bara min personliga åsikt. Paccino låter ju annars lite som en hes knarkare.
/Sebastian
Detta blir en utmaning Susanna. Det är relativt lätt att hålla t ex ett argumenterande tal då man (iaf jag) talar om något man brinner för. Att hålla ett hyllningstal inför klassen och då låtsas att ens publik är gäster på t ex ett bröllop... Hejudamig!
För övrigt håller jag inte med Sebastian om att Pacinos tal var dåligt, det var iallafall för mig inspirerande och nu vet jag exakt vad jag ska tala om.
Tata!
Sandy! Återuppstånden! Bra att du gav Sebastian en känga. Hes knarkare... AP är ju faktiskt helig eftersom han har medverkat i världens bästa filmtriologi. Gissa vilken?
S
Jag tror mig även jag veta vad jag ska prata om:)
Förövrigt håller jag med dig Susanna att The godfather är något av de bästa som skapats på denna runda klot!
Adam K
Du har vunnit första pris! Du kan hämta ut en pennvässare hos mig imorgon.
S
Tycker som basse angående Pacinos tal, inget vidare bra.
Innehållslöst och mest en massa tramsprat, även om det är upplagt bra med repetitioner och stregringar osv. Den löjliga filmmusiken har också ett stort intryck.
Men visst, Pacino låter som en whiskeykännare och därför älskar vi honom (ett plus också på skådespeleriet) Tyckte förövrigt talet i En kvinnas doft var trevligare, även om det också var mycket trams. Men det kändes mer äkta och Pacino är inte rädd för att ta i när det gäller dialekten eller sitt uttal, vilket också är kul. Puss.
Finns ett fint begravningstal från filem "What Dreams May Come" med Robin Williams. Väldigt fin och sorglig film som jag hoppas att någon som läser tar sig tid att se. En väldigt... estetisk och filosofisk film (Utan AP)
Som ni säkerligen också kan gissa så är jag inget stor "fan" av Godfather filmerna. Jag har aldrig lyckats se en enda film utan att somna. Detsamma gäller Bondfilmerna. Bara för att någonting är kult, allmänt uppfattat genialt eller bara snyggt, behöver inte det betyda att det FAKTISKT är sant :P. Godfather och Bond är stora i allmänt tal, men inget annat...
Lägg märke till att ingen fattade "de tre musketörerna"!
