"If there´s one thing to say about mankind - there´s nothing kind about man..."

Till alla dem som tycker att filmen är för hemsk för att se: det är en sund reaktion! Den är verkligen äcklig. Det mest intressanta är dock inte filmen i sig, utan händelserna i samband med filmen - de mord som kan kopplas till filmen, åtalet mot Oliver Stone, den stundtals hätska våldsdebatten.


Dessutom ställer filmen viktiga frågor: Vilken roll har massmedia i dagens samhälle? Vilket ansvar har massmedia för det som skildras? Men Oliver Stone nöjer sig inte med det. Han vill också undersöka det våldsamma i människan och ställer den eviga frågan: Är människan i grunden god eller ond? Är ondska något som finns inom oss eller är det något som kommer utifrån, något inlärt?


Diskutera dessa (och andra) frågor under rubriken "Några frågor att fundera över efter att ha sett filmen" längre ned. Minst ett inlägg per person/elev är väl inte att begära för mycket?

PS Citatet i rubriken - Tom Waits


Ni som vill se (färdigt) filmen

Detta gäller främst 3 alfa - sista timmen av NBK visas förslagsvis (sal 3Ö): måndag kl 13.05 (alltså mån 26.11), tisdag 27.11 kl 15.15.

Ni som vill se hela: kanske fredag 30.11 kl 11.00? (hör av er så att jag vet)

Ämnesfördelningen i 3 omega är klar

Grupp 1-Isabelles grupp: Ordet är fritt
Grupp 2-Carolines grupp: Barn och reklam
Grupp 3-Emelie Ns grupp: Stereotypa roller i media
Grupp 4-Cornelias grupp: Datorspel
Grupp 5-Hannas grupp: Våld i media
Grupp 6-Linéas grupp: Nätvett

Ni som var borta: Johanna, Cornelia, My, Emelie N, Adam K, Sandy - informera er om fredagens lektion!

Ämnesfördelningen i 3 alfa är klar

Grupp 1-Matildas grupp: Våld i media
Grupp 2-Karolinas grupp: Stereotypa roller i media
Grupp 3-Rickards grupp: Barn och reklam
Grupp 4-Petters grupp: Datorspel
Grupp 5-Cissis grupp: Nätvett
Grupp 6-Emilias grupp: Ordet är fritt

En liten reflektion: När lektionen började var minst 11 elever frånvarande (rent fysiskt, alltså) - och då har jag inte ens räknat med dem som var fem minuter sena... Efterhand droppade ytterligare 7 in. Rimligt? Nej. Dåligt? Ja. Tröttsamt? Ja. Skärpning? Ja.

Karin! Amelie! Niklas! Sanne! Hör med de andra i gruppen vad ni ska göra. (=ni kontaktar dem)

Gruppuppgifter

Alla grupper ska förbereda en 20 minuter lång redovisning. Uppgiften är att fördjupa sig inom ämnesområdet och berätta om detta på ett intresseväckande sätt. Ta gärna fram aktuella exempel och glöm inte att anknyta till häftet.

Fördjupningsområdena är följande:


STEREOTYPA ROLLER I MEDIA

I film och på teve, såväl som i tidningar, finns det många budskap som handlar om hur vi bör vara som människor. Undersökningar visar att många grupper av människor skildras stereotypt. Ett annat fenomen i media är att marginaliserade grupper såsom invandrare, pensionärer m.fl. är underrepresenterade. Vad finns det för typiska roller i media? Vad finns det för orsaker till att människor skildras stereotypt? Vem är det som syns och hörs i media? Finns det någon orättvisa när det gäller vilka människor som får komma till tals?


VÅLD I MEDIA

Inte minst det som hände i kölvattnet av filmen Natural Born Killers visar att debatten kring våld i media stundtals varit livlig och hätsk. Vems ansvar är det egentligen när det inträffar ett brott som kan kopplas till det som visas på teve och i filmer? Eller är allt prat om hur vi påverkas av våld i media överdrivet? Finns det något vi bör göra för att minimera riskerna? Är t.ex. åldersgränserna på bio en bra idé? Enligt två skandinaviska studier som gjordes 1998 förekommer det att kriminella tonårspojkar använder särskilt brutala våldsfilmer i syfte att lära sig hur man effektivast slår ut sin motståndare, och inför planerade gängkrig hetsar de upp sig genom att se samma scener gång på gång. Detta om något borde väl leda till att samhället reagerar? Eller?


BARN OCH REKLAM

Det finns en hel del restriktioner när det gäller reklam som riktas till barn, bland annat råder det barnreklamförbud i svensk TV. Ändå är det vanligt att vi ser reklam där målgruppen helt klart är barn. Vad är det egentligen för lagar och regler som gäller? Är Sverige det enda land som har begränsningar mot reklam riktad till barn? Hur ser reklam som riktas till barn, i teve eller i tryckt form, ut? På vilka sätt försöker man att informera/övertyga barnen? Hur kan detta i sin tur påverka barn?


NÄTVETT

På internet testas alla slags gränser. I takt med att internet växer blir det allt svårare att kontrollera vad som sker. Under senare år har debatten tidvis varit livlig och en hel del gränsfall har dykt upp. Piratkopiering, lunarraggningar, facebooks rättigheter till allt material du lägger ut och kapade bloggar - allt detta är ett exempel på hur svårt det är att anpassa befintliga lagar och regler till dagens nätsamhälle. Hur påverkas vi av det faktum att vi spenderar allt mer tid framför våra skärmar? När Axel Schulman lade ner sin blogg förklarade han det med att bloggen gjorde honom onödigt elak och att den gav honom ångest. Hur påverkas vi av att vi alltmer "medierar" våra relationer?


DATORSPEL

Pekka-Eric Auvinen startade dagen med att spela det svenska krigsspelet "Battlefield II". En timme senare mördade han åtta personer och sköt sig själv i huvudet. Vad gör egentligen datorspelandet med oss? Är det ett oskyldigt tidsfördriv eller är det på väg att bli en ny folksjukdom? Nyligen beslutade länsrätten att en 17-årig pojke från Halland, med ett datorspelsberoende klassat som missbruk, ska omhändertas för tvångsvård. Samtidigt kommer det en ny rapport från medierådet: "Att leva i World of Warcraft". Den belyser problem, konflikter och drivkrafter kring spelandet och ger nya infallsvinklar på - och kanske en mer positiv bild av - det som i samhällsdebatten kallas dataspelsberoende.

ORDET ÄR FRITT

Eller är det? Förra året dödades 85 journalister i världen under sin yrkesutövning, i år har hitintills 81 journalister dödats. Hur står det egentligen till med yttrande- och tryckfriheten i världen? Och vad händer här på hemmaplan? Just nu är tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen under debatt - en ny utredning föreslår förändringar. Vad är det för förändringar som ska göras? Finns det risk att yttrande- och tryckfriheten begränsas? Enligt en ganska ny undersökning så anser 89 procent av riksdagsledamöterna att polisers rätt att vara anonyma när de ger uppgifter till medierna ska begränsas. 74 procent anser att det bör införas en lag som gör det svårare för medierna att bevaka kändisar. Det verkar alltså som att riksdagsledamöterna kan tänka sig att inskränka delar av yttrande- och tryckfriheten?


Några frågor att fundera över efter att ha sett filmen

Mickey och Mallory framstår på något sätt som hjältar trots att de samtidigt knappast kan kallas godhjärtade. Vad tror du att Oliver Stone menar med detta?


I filmen riktas en hel del kritik mot TV som medium. Vilka olika genrer inom televisionen finns med? På vilket sätt framställs dessa?


Filmen kan diskuteras med utgångspunkt i ett antal motsatspar. Hur förhåller sig filmen till: manligt-kvinnligt, hat(våld)-kärlek, ont-gott, verklighet-fiktion, natur-kultur?


Försök att bestämma filmens tema. Vad tror du egentligen är huvudbudskapet med denna film? (försök att sammanfatta med ett ord)

Kommentera gärna....


Definitioner: masskommunikation och massmedier

Så här definierar Nationalencyklopedien:

massmedium
subst. massmediet, massmedier el. massmedia
ORDLED: mass--medi-et

·(mest plur.) kanal för information till ett stort antal människor särsk. som övergripande beteckning för radio, TV och press


massmedier (eng. mass medium, av mass '(folk)massa' och medium 'förmedlingslänk', 'uttrycksmedel'), tekniska medier och medieorganisationer som förmedlar information eller underhållning till en stor publik, vilken i stort sett samtidigt nås av massmedieinnehållet. Utmärkande för massmedier är att de utgör en del av en offentlig masskommunikationsprocess. Redan i äldre tid fanns det medier som fyllde en motsvarande funktion, t.ex. flygblad. Framväxten av moderna massmedier har nära anknytning till utvecklingen av det moderna industrisamhället, ofta kallat "massamhället", under 1800-talet. Särskilt urbaniseringen skapade förutsättningar för masspridda medier, som möjliggjorde för människor att hålla sig orienterade om skeendet och som samtidigt kunde erbjuda avkoppling. Numera betraktas dagspress, veckopress, tidskrifter, radio, TV, satellit- och kabelsystem som massmedier. Även böcker, videogram och fonogram brukar räknas dit. Däremot är det mera omtvistat i vad mån telefon, telefax och videotex är massmedier, eftersom dessa mera har karaktären av privata medier för begränsade grupper av människor än av offentligt tillgängliga medier. Den medieteknologiska utvecklingen har dock gjort det svårt att upprätthålla en klar gräns mellan massmedier och andra medier. Massmedier kan sägas ha två grundläggande funktioner: information och underhållning. I fråga om information har efter hand nyhetsförmedling kommit att dominera. Samtidigt har gränsen mellan information och underhållning blivit mindre tydlig.


masskommunikation
, medierad kommunikation, kommunikationsprocess där förmedlingen sker genom ett massmedium. Fyra egenskaper anses skilja masskommunikation från annan kommunikation. Den är indirekt: den måste alltid gå genom ett tekniskt eller organisatoriskt medium, dvs. sändaren är skild från mottagaren i tid och/eller rum. Den är även enkelriktad: någon feedback i sändningsögonblicket är inte möjlig. För det tredje är den "opersonlig" eller offentlig: sändaren vet inte alltid vem eller vilka som tar emot meddelandet, och kommunikationen är inte heller riktad till en enskild person utan till en grupp. För det fjärde är den samtidig: sändaren når en stor mängd människor vid ungefär samma tidpunkt.


Faktahäfte om masskommunikation och massmedia

Nu har alla fått sitt faktahäfte. Första läxan är att läsa utdraget ur boken Bakvända världen. (Ja, det slutar mitt i ett ord...) Frågan du ska kunna svara på är: Hur problematiseras massmedia?

Andra läxan är att läsa på om de olika massmedieideologierna. Nästa vecka (v. 47 - fredag) ska du kunna rabbla betydelse, och skillnader dem emellan.

Mer om grupparbete

Efter snack om roller och rollfördelning pratade vi om att gruppen förändras över tid. Lacouisiere (1980) m fl sätter in grupprocesserna i fem faser: orienteringsfasen, konfliktfasen, närmandefasen, samarbetsfasen och separationsfasen. En närmare beskrivning av detta hittar du på Students. ("Grupputveckling")

När vi sedan är igång med grupparbetet vill jag att ni i varje grupp har tillgång till dessa papper. Ni kommer att få diskussionsuppgifter med bl.a. olika roller och faser som utgångspunkt.


Och nu till något helt annat...


Se Csaba på Sydnytts måndagsporträtt!


Gå in på Sydnytt Play / Måndagsporträtt

Inslaget är från 2007-10-29

RSS 2.0